Tyckte Tidö-valflÀsket var att ta i överkant ocksÄ. Att ta statslÄn för att finansera sÀnkta bensinpriser och allt vad det strösslades med innan valet. Uschligt.
Hade inte sossarna vart en sĂ„nt maktparti med bĂ„da hĂ€nderna nedtryckta i vĂ€lfĂ€rds- och lobbyist honungsburken, att de Ă„siktssvĂ€nger som en vindflöjel och Ă€r historierevisionister (typ âvi har alltid vart för NATOâ), hade min gula lapp nog hamnat dĂ€r denna gĂ„ng.
HĂ„ller med helt om L, det Ă€r en fördel om de Ă„ker ur nĂ€r de inte kan uppbringa Ă€kta röster. Nu har de fyra nya Ă„r pĂ„ att hitta en poltik som folk vill rösta pĂ„, men de kommer gissningsvis slarva bort den chansen medâŠ
Att vĂ€nstersidan skulle bli âberoendeâ av C var vĂ€l ingen skrĂ€ll precis. Om oppositionen hade fĂ„tt tillrĂ€ckligt med mandat att bara regera pĂ„ tre partier hade sossarna valt C och MP alla dagar i veckan framför V och MP.
Jag röstade pÄ Tidösidan, men eftersom det nu lutar Ät Magda med nuvarande rÀknade röster, sÄ hoppas jag att opposionen fÄr tillrÀckligt övervikt med sina mandat sÄ politiken inte blir beroende av en enskild vilde. Stabiliteten Àr viktig.
Telenors modus operandi: https://www.expressen.se/nyheter/telenor-riskerade-rikets-sakerhet-maste-betala-miljoner-i-boter/ https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/Pp6Lj6/telenors-saljare-tipsade-andreas-45-om-brottsupplagg-helt-chockad https://www.dagensps.se/varlden/telenor-stams-pa-over-100-miljoner/
SÄ, nÀ⊠Bahnhof Àr förlorat om köpet gÄr igenom.
I nĂ„gon mening var ju âresten av vĂ€rldenâ mer pĂ„ rĂ€tt spĂ„r för ett-tvĂ„ decennier sedan, innan Fukushima-katastrofen/Trump 1/Covid/Putins anfall mot Ukraina. Jag tror det största misstaget har varit att outsourca allt âsmutsigtâ till Kina, som vi nu (nĂ€ra pĂ„) Ă€r fullstĂ€ndigt beroende av. Kan vi komma tillbaka till att vi (demokratier i âvĂ€stâ) hanterar vĂ„r egen produktion, Ă„tminstone en kritisk massa av den, blir det lĂ€ttare att gemensamt sĂ€tta högre krav pĂ„ vilka energikĂ€llor som Ă€r acceptabla.
Men visst Àr det svÄrt, helt sinnesjukt svÄrt. Kapitalismens logik krÀver att vi har starka instutitioner som kan agera motpol mot rovdriften. AlltsÄ starkare (demokratiska) stater, sammanslutningar (typ EU) och NGOer av olika slag behöver ett uppsving.
EU skulle kunna kompensera för vĂ„rt âgröna stĂ„lâ ekonomiskt (eftersom vi satsat pĂ„ det under falska premisser). DĂ€refter lĂ€gger vi lĂ€mpligen projektet i malpĂ„se. Anledningen? Ska vi kunna föra oss sjĂ€lvstĂ€ndiga frĂ„n Kina, Ryssland och USA kan vi inte ha fantasimĂ„l vad gĂ€ller klimatet. Vi kan inte heller slĂ€ppa det helt och vi mĂ„ste göra allt vi kan för att fĂ„ till rimliga överenskommelser för att nĂ„ FN-mĂ„l TILLSAMMANS. Men om vi gĂ„r i brĂ€schen som nĂ„gon slags föredöme och godhets-signalerare, sĂ„ kommer vi (t.ex. Sverige) inte lĂ€ngre vara suverĂ€na nationer pĂ„ 10-20 Ă„rs sikt, och inte heller kommer vi ha en sammanĂ„llen kontinent (EU).
Ikaros flög för nÀra solen. Vi vill inte göra detta mytologiska misstag.
Detta med den finansiella ekonomin (och hur den maskerar ineffiktivitet som framgĂ„ng genom t.ex. BNP) Ă€r vĂ€rt en helt egen trĂ„d. Ăven den allmĂ€nna vĂ€rn- och civilplikten skulle vara intressant att resonera vidare om. Det hade absolut kunnat stĂ€rka sammanhĂ„llning i ett land (och fĂ„tt vĂ„ra unga att bli lite mindre bortskĂ€mda/âentitledâ*). Men Ă€ven det Ă€r material för en egen trĂ„d⊠:)
Du har rÀtt angÄende jÀmlikheten, i ett kortare historiskt perspektiv (1950-1989). Men sedan 90-talet rasar det mot ojÀmlikhet. SÄ det nya svenska Àr inte jÀmlikt.
Intressant betraktelse om respekten för auktoriteter, i synnerhet jÀmförelsen med Frankrike. DÀr dumpas gödselhögar av traktorkaravaner utanför parlamentet. Men hÀr söker vi om tillstÄnd hos Polisen för att demonstrera (genom en kortare promenad pÄ en central gata)⊠Kan det vara sÄ att vi svenskar har en respekt för institutioner (snarare Àn personliga auktoriteter)? Jag tror det, och detta utnyttjas av skrupellösa aktörer nÀr institutionerna korrumperas, för vÄrt förtroende för institutionerna Àr fortsatt krampaktigt stabilt.
Hela ditt andra stycke Ă€r en variant av det som lite nedsĂ€ttande brukar kallas âlandet mellanmjökâ. Jag menar inte att ditt stycke Ă€r nedsĂ€ttande, tvĂ€rtom vĂ€ldigt insiktsfullt! NĂ€r vi har ett tillstĂ„nd av vĂ€lmĂ„ende befolkning, finns det inga âhungrigaâ eller âdrivnaâ som Ă€r beredda att âarmbĂ„ga sig framâ, för vi har det ju rĂ€tt bra och âsitter gĂ€rna i bĂ„tenâ. Det kanske Ă€r i och med intrĂ€det i EU och privatiseringen av institutioner (som t.ex. vĂ„rd och skola) som detta svenska liknöjda har rubbats. Sen har amerikansk soft power med âde ofantligt rika och onaturligt vackraâ i dokusĂ„por som sĂ€nds dygnet runt i svenska kanaler har sĂ€kert gjort sitt till för att skapa ett missnöje med sin lott i livet.
Men Ă€r vi verkligen sĂ„ effektiva i Sverige? Jag upplever motsatsen. Ett överutbildande av akademiker till âsofta jobbâ (som t.ex. kommunikatörer) utarmar effektiviteten. Det Ă€r viktigare att visa upp en fin PR Ă€n att faktiskt utföra jobbet. Se hur elnĂ€tet och jĂ€rnvĂ€garna förfallit under Ă„rtionden. Det har inte alltid varit brist pĂ„ pengar, utan det handlar ofta om att pengarna gĂ„r till fel saker. LĂ„ngt ifrĂ„n effektivt och det blir inte ens âtillrĂ€ckligt braâ lĂ€ngreâŠ
KÀllor Àr min desillusionerade vÀlvilja, wiki!, samhÀllspoddar och Àven hÀr allmÀnt stor magkÀnsla
LÀste just denna artikel i Fokus som jag tycker tangerar mycket av diskussionen i trÄden: https://www.fokus.se/livsstil/bevara-sverige-varmlandskt/
Rubrik: Bevara Sverige vÀrmlÀndskt
Ingress: Genom Gustaf Frödings poesi lÀrde Jiyan Weledbegi kÀnna svenskan, svensk kultur och sig sjÀlv.
Författare: Jiyan Weledbegi
Jag tror du Ă€r nĂ„got pĂ„ spĂ„ren hĂ€r att âkulturella egenheter suddas ut rĂ€tt fort i dagens uppkopplade vĂ€rldâ. Om du med jĂ€mlikhet menar jĂ€mstĂ€lldhet hĂ„ller jag med dig, det Ă€r överlag svenskt (Ă€ven om vi ser en backlash pĂ„ detta). Effektivitet vet jag inte om jag hĂ„ller med om, dĂ€remot har vi ju den lutherska arbetsmoralen som prĂ€glar det svenska.
Pragmatism⊠har du nÄgra exempel pÄ detta? (jag tror jag hÄller med, men Àr lite tveksam om det skulle vara specifikt svenskt)
Till sist: âVi Ă€r duktiga pĂ„ att snabbt och i princip undermedvetet skriva om vĂ„r historia och filosofi sĂ„ att den Ă€r koherent med vad vi kĂ€nner just nuâ. HĂ„ller helt med dig hĂ€r. Kanske har detta fenomen endel att göra lite att göra med âsynthesizing hapinessâ? https://www.ted.com/talks/dan_gilbert_the_surprising_science_of_happiness
Ja, det som Ă€r âmest utmĂ€rkande för Sverigeâ Ă€r ju en del av svenskheten tĂ€nker jag. Ăven om detta förĂ€ndras över tid. Vad man tycker om respektive system Ă€r ju vĂ€rderingar, som delvis Ă€r politik.
Just âvinster i vĂ€lfĂ€rdenâ Ă€r en frĂ„ga dĂ€r det Ă€r svenskt att vara emot, men majoriteten av vĂ„ra politikerna Ă€r för⊠GĂ„r inte riktigt ihop, men det har vĂ€l att göra en del med ryggdunkande (som t.ex. visas av Klenell i Bananrepubliken Sverige).
FörstĂ„r vad du menar med lĂ€slistanâŠJag har ocksĂ„ mĂ€rkt (för min del) att den ganska sĂ€llan den följs linjĂ€rt, oftast blir det ett infall som trumfar listan.
Uppföljning*
Lyssnat pĂ„ bĂ„da dina podd-tips nu, i synnerhet Ă€r diskussionen dĂ€r bĂ„de Lena Andersson och Andreas Heinö deltar givande (SvD), första minutrarna kĂ€nns vĂ€ldigt fladdriga - men om nĂ„gon mer Ă€n intresserad, ge den en chansâŠ
En halvstrukturerad sammanfattning/reflektion av denna lyssning nedan:
Det resoneras om mer saker Ă€n svenskhet i podden, eftersom Anderssons analys av att tĂ€nkandet blir totalitĂ€rt om du inte vĂ€drar Ă„sikter, eftersom det finns Ă„sikter som du âskaâ ha (sanktionerat frĂ„n statligt hĂ„ll). Intressant i sin egen rĂ€ttâŠ
NĂ„got de verkar vara överens om att âvĂ€rderingarâ inte kan vara svenska, det Ă€r âbara politikâ. Samt att exaktheten i begreppet svenskhet Ă€r beroende lite av vad det Ă€r vi vill visa. ex. (sjĂ€lv)identiteten, etniciteten eller det juridiska/medborgarskapet.
Att det saknas vedertagna termer för t.ex. svensk-svensk och svensk-iranier (för de som bor i landet) och kanske fransk-svensk (för nĂ„gon som Ă€r född/har rötter i Sverige men emigrerat till frankrike sedan lĂ€nge). Detta specifika sprĂ„k fungar t.ex. i USA och sociologerna/statsvetarna(?) har gjort försök att âfĂ„ in detâ i sprĂ„ket, men det biter liksom inteâŠ
SĂ€rskilt programledaren trycker pĂ„ ânationalism lightâ, om det kan vara ett slags liberalt möte för att antingen avvĂ€pna SD eller fĂ„nga över SD:s vĂ€ljare till mer liberalt sinnade partier (detta kan vara relevant nĂ€r över en femtedel av de som röstade i förra riksdagsvalet tyckte att SD var vettigast)
Andersson resonerar vidare om att kulturkanon visar vad som âvar viktigtâ, och Ă€ven om hon inte tar det vidare som jag gör nu - sĂ„ kanske det Ă€r en stor del av svenskheten. Historia, svenskheten Ă€r ocksĂ„ att bry sig om vad som âvar viktigtâ. Det Ă€r en del av identiteten. Ăven om majoriteten av befolkningen i Sverige inte lĂ€ser Wilhelm Moberg idag (eller ens en betydande minoritet som gör det), sĂ„ Ă€r det en del av svenskheten med Wilhelm Moberg, bara att ha kĂ€nnedom om vem det Ă€r och vad han skrivit blir en del av vĂ„r identitetâŠ
Summa summarum handlar det mycket av vad definitionen syftar till. Jag tror det hade vart bra att en definition etableras, men sociologernas stöd, för att lyfta frÄgan frÄn SD:s planhalva och göra den mer till allas frÄga. För om det finns en uppfattning om vad svenskhet Àr, men man inte fÄr vÀdra den, dÄ blir det totalitÀrt.
Sverige Ă€r mer konservativt hĂ€r Ă€n mĂ„nga andra lĂ€nder, det rĂ„der en slags kollektiv individualism. Du Ă€r fri att göra vad du vill, sĂ„ lĂ€nge du gör som alla andra⊠DĂ€rför blir det hĂ„rdare socialt stigma mot de som âsticker utâ, och avvikarna uppnĂ„r inte den kritiska massa som behövs för att vĂ€rderingarna ska Ă€ndras.
Jag tycker det blir fel att behandla âsexköpâ (sexhandel) och droghandel i samma mening, för det Ă€r olika typer av âeget valâ och ett hĂ„rdare stigma som Ă€r inblandat i sexhandel (frĂ€mst den sĂ€ljande delen).
Att legalisera eller avkriminalisera droger (vissa droger) tror jag dĂ€rför Ă€r nĂ€rmare Ă€n att legalisera sexhandel. Fler topp-politiker har vĂ„gat vĂ€dra detta under senare tid (10Ă„r), men de blir fortfarande skickade in skamvrĂ„n eller âut i kylanâ. BĂ„da frĂ„gorna hör hemma inom extremliberalismen, som inte Ă€r representerad fullt ut i riksdagen eftersom C nu behöver samarbeta med S (som Ă€r av tradition och ideologi starkt konservativa inom bĂ„da dessa frĂ„gor). Men S Ă€r framförallt pragmatiker, sĂ„ de kan komma att vĂ€nda pĂ„ en femöring i frĂ„gan OM de vĂ€drar opinionsĂ€ndring.
Ăverlag Ă€r ju synen att det inte ârĂ€ttâ att droga (inte heller med alkohol), vi hade en stark nykterhetsrörelse i början av förra seklet. Alla som Ă€r âöver 30â har fĂ„tt lĂ€ra sig i skolan och i svenskproducerat ungsomskultur att âknark Ă€r bajsâ och âen inkörsport till missbrukâ. Vi har ocksĂ„ lĂ„st in alkoholen i statens omsorg, dĂ€r Bolaget blir ett organ som predikar mĂ„ttlighet och avhĂ„llsamhet (en dubbelmoral eftersom det Ă€r fina skattepengar ocksĂ„). Men med den amerikanska film/tv-seriekulturen dĂ€r alla i princip röker âjointsâ kommer förmodligen denna attityd vinna över âknark Ă€r bajsâ-mentaliteten relativt snart (kanske 10 Ă„r till?). FrĂ„gan Ă€r bara om staten vill sĂ€kra upp handeln inom systembolagets försorg eller om apoteken ska hĂ„lla i det. (Det senare Ă€r mer osannolikt idag nĂ€r apotek Ă€r delvis privatiserat).
Tack för lĂ€nkarna till SO-rummet. Har ett humm om historiken redan, att det Ă€r en âskapadâ nationalism i synnerhet slutet av 1800-tal. Första vĂ„gen av att âförsvenskaâ omrĂ„det Sverige kanske kan sĂ€gas vara med Gustav Vasas reformationsprojekt under 1500-talet.
Men samtidigt Ă€r svenskheten inte nĂ„got stabilt. Delvis för att vi har haft mycket invandring har ocksĂ„ svenskheten förĂ€ndrats (pĂ„ 1950-talet skulle etniciteten(d.v.s. ljus hy) vara en sjĂ€lvklar markör för vam som âkan varaâ svensk, det gĂ€ller inte lĂ€ngre) och delvis ocksĂ„ för att vi har stor kulturimport frĂ„n frĂ€mst USA (traditionell svensk kultur Ă€r âmesigâ, allt frĂ„n USA Ă€r hĂ€ftigt). DĂ€rmed förĂ€ndras ocksĂ„ svenskheten.
Det Ă€r roligt att diskutera frĂ„gan med âvanliga mĂ€nniskorâ* och inte bara ta in statsvetarnas fĂ€rdigtuggade analys (*Ă€ven om det Ă€r en övervikt av vĂ€nstersympatier och kompetens inom IT hĂ€r i Fediversum, Ă„tminstone pĂ„ Mastodon, sĂ„ Ă€r vi Ă€ndĂ„ att betrakta som vanliga mĂ€nniskor). Detta för att stĂ€mma av dagsformen för svenskheten.
Om du missat den i dina egna efterforskningar i Ă€mnet, sĂ„ rekommenderar jag boken Förorten av statsvetare Peter Esaiasson⊠Att Timbro förlag ligger bakom bör man inte stirra sig blind pĂ„. Jag hittade inget i boken som var politiskt vinklat nĂ€r jag lĂ€ste den, men vĂ€l mĂ„nga intressanta resonemang om svenskhet frĂ„n âinvandraresâ perspektiv.
Sen stĂ€mmer det som du sĂ€ger att de flesta som vill diskutera Ă€mnet har sett/ser invandringen som ett âproblemâ och i vissa fall ocksĂ„ haft/har en rasistisk agenda, jag har samma erfarenhet.
Jag tĂ€nker personligen att svenskheten idag överlappar den grova och âklassiskaâ uppdelningen invandrare-svenskar, Ă„tminstone min definition av den. Ska man koka ner denna definition till en mening, handlar det i hög grad om man sjĂ€lv ser sig som en del av Sverige, vill upprĂ€tthĂ„lla (grund)lagarna och överlag vill att det ska gĂ„ bra för Sverige.
Tack för lĂ€nkarna. Verkar vara âöppnaâ, sĂ„ ska lyssna pĂ„ dem inom det nĂ€rmstaâŠ
Visst finns det olika geografiska lager. T.ex. kĂ€nner jag som icke-skĂ„ning bara till begreppet âbulle med bulleâ, men för en skĂ„ning Ă€r det kanske en del av den svenska (eller skĂ„nska) identiteten. DĂ€remot Ă€r Semlan svensk, Ă€ven om att servera den med âhetvĂ€ggâ Ă€r mer eller mindre utbrett eller avskytt i olika regioner. (Sen kommer ju semlan nĂ„gonstans ifrĂ„n, typ Tyskland, men det Ă€r inte en âriktigâ semla med mandelmassa/vispgrĂ€dde, florsockerpudrat lock pĂ„ en specifik dag, med pekpinnar om hur strikt man mĂ„ste hĂ„lla denna dag)
Jag tror ocksĂ„ sprĂ„ket Ă€r det mest centrala. Om jag ska höfta till en procentsats sĂ„ Ă€r minst 50% sprĂ„ket, kanske uppĂ„t 70%. Ett övertydligt exempel: Skulle jag i lĂ„t sĂ€ga i Belgien trĂ€ffa âen kongoles, uppvĂ€xt i Kongo, endast kongolesiskt medborgarskap, klĂ€dd i traditionella kongolesiska klĂ€der, lyssnandes pĂ„ kongolesisk musikâ men att denna person ocksĂ„ (helt osannolikt) pratar âhelt perfekt svenskaâ. SĂ„ skulle jag ha mycket svĂ„rt att inte tycka att personen Ă€r svenskâŠ
Men tillbaka ditt lite mindre överdrivna exempel med norrmannen, sĂ„ Ă€r det Ă€ven hĂ€r frĂ€mst sprĂ„ket. Jobbar hon bort brytningen och vissa âudda ordâ, sĂ„ Ă€r den norrmannen svĂ„r att skilja frĂ„n svensk om man inte lĂ€r kĂ€nna personen mer Ă€n ytligt. Kanske behöver hon ocksĂ„ sluta att varje dag ha smörgĂ„sar i sin lunchlĂ„da för att svenskheten ska bli komplett⊠;)
Edit*: SĂ„g att jag missade svara kring vĂ€rderingarna. Det Ă€r som du sĂ€ger inte lika lĂ€tt att se nĂ„gra vĂ€rderingar som gemensamma. T.ex. Ă€r ju bĂ„de kan ju en svensk vara bĂ„de moderat eller vĂ€nsterpartist. Men överlag tycker nog Ă€ndĂ„ en svensk att âdemokratiâ Ă€r en bra grej, men samtidigt vill en svensk inte engagera sig politiskt. Vi har ocksĂ„ en konsensus-sökande approach som ofta i praktiken sopar problem under mattan. Det Ă€r ocksĂ„ en av orsakerna att en svensk Ă€r âkonfiktrĂ€ddâ. Jag tĂ€nker att Astrid Lindgrens ârumpnissarâ tydliggör svenskarnas lynne bĂ€st i just detta avseende. Inte sĂ€rskilt smickrande, men Ă€ndÄ⊠:)
Det var i maj, sĂ„ tog ett tag att scrolla i flödet⊠och som jag förstĂ„tt Activitypub, sĂ„ kan jag inte se dem retroaktivt om inte jag (eller nĂ„gon pĂ„ min instans) följde #svpol vid det tillfĂ€llet som de postades. De kan heller inte hĂ€mtas hem. Men det gör inte sĂ„ mycket i det hĂ€r fallet, för trĂ„darna tog aldrig fart dĂ€râŠ
Musik, absolut. Det Ă€r en del av âkulturenâ som förmodligen pĂ„verkar en persons grupptillhörighet pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n bildkonst och litteratur. TĂ€nker pĂ„ âhĂ„rdrockare eller syntareâ-fenomenet pĂ„ 80-talet, att det skapar subgrupper (som förvisso strĂ€cker sig utanför svenskheten i en bredare kulturell sfĂ€r). Men borde finnas ett lager musik som endast svenskar uppskattar eller Ă„tminstone aktivt tar avstĂ„nd ifrĂ„n (Idas sommarvisa, Ledins âSommaren Ă€r kortâ, Körbergs âStad i ljusâ o.s.v.). Och Ă€ven sjunga med, âHelan gĂ„râ och âHej tomtegubbarââŠ
Humor Ă€r viktigt, och som du sĂ€ger har det vĂ€ldigt mycket med sprĂ„ket att göra. Jag har liknande erfarenheter av att sitta och hĂ€nga med delvis i ett samtal pĂ„ frĂ€mmande sprĂ„k (som jag bara kan delvis), och det direkt blir tydliggjord att jag Ă€r outsider nĂ€r alla börjar skratta och man âbara sitter dĂ€râ. Försök som görs att fĂ„ skĂ€mtet förklarat pĂ„ engelska bara gör ont vĂ€rre⊠VĂ€ldigt bra reflektion ocksĂ„ kring att det inte bara Ă€r sprĂ„kligt, utan ocksĂ„ de âmemesâ som en svensk har (tĂ€nk Björne, Carola/Runar, Kalle pĂ„ julafton, bollibompa-draken, Farbror Melker och Tjorven). Visst Ă€r dessa memes generationsbundna i högre grad i dag eftersom lĂ€gereldarna (genom tablĂ„sĂ€nd SVT och tunnt medieutbud överlag) idag i princip Ă€r helt borta (men Mello och Fotbolls-EM/VM Ă€r kvar). Humor bygger som du pĂ„pekade ofta pĂ„ dessa referenser, utöver sprĂ„kliga lustigheter med dubbeltydigheter dĂ„ :)
I bĂ„da dessa fall musik och humor, kan man rĂ€tt tydligt se att âsvenskhetâ Ă€ndras med generationerna. Jag pĂ„stĂ„r att den försvinner och urvattnas i högre grad för mina barn Ă€n nĂ€r jag sjĂ€lv vĂ€xte upp (för Ă€ven om MacGyver inte Ă€r svensk, sĂ„ var det en lĂ€gereld). FrĂ„gan Ă€r om fidgetspinners, att göra en âdabâ och att sĂ€ga âsix sevenâ i tid och otid Ă€r tillrĂ€ckligt lĂ„ngvariga trender för att ge samma referenser för dagens unga?
En sĂ„dan oro för en âextremhögerâ-regering Ă€r inte befogad. Sist jag kollade var stĂ€llningen 49,6% (oppositionen) och 49% (tidö) vad gĂ€ller rösterna.
SĂ„ vad du menar med att âallaâ skulle haft den pĂ„stĂ„dda oron fĂ„r du gĂ€rna utveckla.